Telefonsvararen är den enda som vill prata med mig...

Här bedrivs det journalistik i världsklass. Eller inte. Har fått i uppdrag att skriva spalten "Hej byråkrat" i Word, en liten, ointressant spalt som ingen tar någon notis om. Så jag mejlat och ringt som en galning i flera dagar, men det är helt enkelt omöjligt att hitta någon att intervjua, kan varken få tag på ungdomshälsan eller barnombudsmän. Jag orkar inte. Börjar nästan överväga att fekja graviditet för att få tag på någon...

Lilla Rödluvan = sexsymbol?

Hm, hittade just nåt lite småläskigt på internet. Idag kom mamma med den lysande idén att jag kunde sy om en gammal julgardin och klä ut mig till Lilla Rödluvan på Nessies skiva med sagotema, så jag googlade på little red riding hood för att få inspiration till resten av klädseln. Omedelbart får jag upp massa träffar med Rödluvan-kostymer med lackstövlar, push-up och nätstrumpbyxor. Jag vet att i orginalversionen av sagan så var vargen nån slags pedofil, men ändå, rödluvan i nackstövlar och push-up?

Rädda mig från vårruset!

Jag har hamnat i knipa. I går när jag jobbade i köket på Göransgården frågade kokerskan Jessika mig något. Jag hörde inte riktigt vad hon sade eftersom diskmaskinen var igång och det var en massa andra ljud omkring oss, men jag utgick ifrån att hon frågade mig något jobbrelaterat, typ, "Vill du hänga med och handla varor?" så jag svarade "Javisst!". Men när samtalet fortsatte gick det upp för mig att Jessika hade frågat om jag ville vara med och springa vårruset. Jag är sjukt otränad, och vårruset är 5 km! 5 KM! Enda räddningen ur det här är alla skivor. För om jag ska gå på en skiva dagen innan eller samma dag så kan ju ingen förvänta sig att jag ska springa vårruset, eller hur! Så hjälp mig nu, berätta om alla skivor kring den 22 maj!

Ack den som kunde gå i klackskor...

Ett tag sen sist. Är inte helt säker på den egentliga orsaken till mitt lilla blogguppehåll, kanske var det så att jag i pluggandet inför psykologiprovet insåg att bloggande kanske är ett beteende som visar på bekräftelsebehov, rentutav narcissism. Men sen så tänkte jag vidare, och är man inte i en sån fas i livet just nu? Så jag bloggar vidare med gott samvete, mitt eventuella bekräftelsebehov kommer att gå över med tiden.
I vilket fall som helst så har jag stött på ett litet problem idag. Efter att en kvarts redovisning var avslutad gick jag på stan och hittade dessa söta små skor på Myrorna för ett trevligt pris. Men här kommer problemet, jag kan inte gå i klackar. Jag är fullständigt klackinkompetent. Bland de skor jag använder regelbundet sitter de högsta klackarna på min mammas gamla skinnstövlar. De är högst två cm höga. Trots det händer det att jag snubblar i dem, så hur i hela friden ska jag klara de här? Stapplade runt i dem i några minuter här hemma och trampdynorna protesterade högljutt. Gruff. Jaja, de var ju billiga trots allt. Om inte annat kan jag placera dem i en glasmonter och ha dem som prydnadsföremål. De kanske aldrig var menade för att gå i.

Reklamfilm

Sitter just nu med en nynnande Sandra bredvid mig som blivit väldigt inspirerad av en reklamfilm för Samarin från 30-talet. Det är väldigt roligt att kolla på gamla reklamfilmer, om man bortser från att alla inte är helt politiskt korrekta idag. Framför allt verkade det som om alla kvinnor hade sån stil förr i tiden. Hade jag också varit så elegant om jag levt på 20 eller 30-talet? Förmodligen inte, jag hade nog varit nåt arbetarklasspack som sett ut ungefär så här:

Du kan lura mig vart du vill...

Jag vet att jag är en dålig männsika som sitter och bloggar på lektionen, men det har blivit som ett beroende. Dessutom är mitt hyfsat flitiga bloggande ett slags komplement till mitt tragiskt försummade dagboksskrivande.
Hur som helst, idag är det första april, en jätterolig dag för vissa men en hat-dag för mig. Jag är fruktansvärt lättlurad, så det är alltig någon som kommer åt mig den här dagen. Det värsta är att dessa "lustiga" aprilskämtare ofta fortsätter fast jag redan har sagt, "det där tror jag inte på" och sedan framstår jag ändå som dum när det visar sig att repliken "Det är inte ett aprilskämt" var ett aprilskämt det med. Det borde vara förbjudet att ljuga så.
Sen finns det dom som skämtar om så allvarliga saker att man måste tro dem, för om man säger att man tror att det är ett aprilskämt så kan personen bli sårad om det visar sig att det inte är ett aprilskämt. Som när en kompis ringde och sa att hennes hund hade dött. Hon lät verkligen seriös, så jag kunde ju inte säga "det där tror jag inte på", för tänk om det var sant? Men det var det förstås inte.

Men en sak är i alla fall rolig idag. Min syssling Matilda och Boel fyller 18. Grattis, grattis!